Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Land skall med lag byggas
117
ur ekonomiska synpunkter och närmare bestämdt ur det
bestående samhällets ekonomiska synpunkter. Om så vore, skulle
han naturligtvis akta sig för alla onödiga strejker, då dylika
gentemot starka arbetsgivareorganisationer ej löna sig.
Men det visade sig under hela den ekonomiska kristid, som
föregick storstrejken, att den svenske arbetaren icke resonnerade
ekonomiskt, icke ville böja sig för den nuvarande
samhällsordningens ekonomiska imperativ att rätta löner och arbetsvillkor
efter industriens bärkraft.
Den organiserade klassmedvetne drifves icke af rent
ekonomiska motiv, som väga en strejks kostnader i förlorade
arbetslöner gentemot de vunna resultaten. Arbetaren, där han ej
viljelös eller tvingad ryckes med, drifves af ett blindt
personlighets-kraf, begäret att, kosta hvad det kosta vill, hans känslor och
synpunkter skola bli bestämmande i samhället och i synnerhet
i fråga om arbetsaftalet.
Ett sådant kraf kunde ju, äfven om det ej böjer sig för
industriens ekonomiska nödvändigheter, tänkas böja sig för
arbetsgivareorganisationernas makt, men detta är just hvad det icke gör.
Arbetarerörelsen på Marxismens grund är enligt eget erkännande
och praxis, trots alla beskedlighetsmakares försök att öfverskyla
detta faktum, till mål och medel revolutionär.
När arbetareklassens frammarsch mot höjd målmedvetenhet
och maktkänsla — och hvad detta betyder i lyckomöjligheter
för individen, som uppväga mycket lidande, kan den blott
ekonomiskt räknande aldrig ana — när denna hittills segerrika
frammarsch hejdas, ligger för en principiellt revolutionär rörelse
den möjligheten ytterst nära att söka sig vägar utom det
bestående samhället.
Detta så mycket mer som ställningen inför de ändtligen
framvuxna starka arbetsgivareorganisationerna är mera förtviflad än
man i allmänhet förmenar. Det är icke ekonomiskt jämnt spel.
De ekonomiska resultaten af arbetarnes offervillighet och —
understundom framtvingade — disciplin äro ju storartade, många
bäckar små göra en stor å. Men i storlockouten, när hela
massan skall underhållas, räcker det ej långt. Fonderna ha
anlitats hårdt redan för de talrika mindre konflikterna, och
hvarifrån skall man få s trej k understöd, när alla organisationers
medlemmar eller det stora flertalet äro utestängda?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
