Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Land skall med lag byggas
119
underhåller familj o. s. v. Dessa ekonomiska nödvändigheter
kunna ju äfven — genom världskonkurrensen — göra sig
gällande i fråga om ett helt lands näringslif. Och det kan t. o. m.
vara berättigadt att under vissa omständigheter trycka ner
lönerna för att rädda den industri, som värper guldäggen. Finnes
det således berättigade lönenedsättningar, kan man med dem
låta oberättigade slinka med.
Kan man undra, att arbetareorganisationernas medlemmar
känna sig stå inför en förtviflad situation gent emot dessa
möjligheter?
Och när den ekonomiska kampens vägar äro stängda, står
som en öppen möjlighet för ett revolutionärt parti — de
revolutionära.
Låt oss taga i ögonsikte, hvilka sidor af storstrejken som
gör den till en revolutionär företeelse. Ur denna synpunkt är
ju det nämnda förbudet mot trafikerande af Stockholms gator
af mindre betydelse. Det var ju helt enkelt ett missgrepp, ur
laglig ordningssynpunkt straffvärdt nog, men kunde naturligtvis
utan men för storstrejkens framgångsrika genomförande ha
undvikits, om vederbörande endast haft kallare hufvud och lugnare
nerver.
Vi kunna nog trösta oss med, att det ej kommer att
upprepas — en synnerligen måttlig tröst, då vi till ersättning kunna
vara säkra på, att den revolutionära taktiken kommer att gå
fram på skickligare valda linjer.
Är storstrejken verkligen i sig själf revolutionär, frånsedt de
— tack vare arbetarnes disciplin eller regeringens militära
åtgärder eller kanske rättare de senare såsom grund till den förras
samhällsnyttiga användning — uteblifna excesserna? Kan man
fördöma en »fredlig storstrejk» som revolutionär utan att göra
sig skyldig till det väl enligt det nuvarande rättsmedvetandet
absurda fördömandet af »strejkrätten» öfverhufvud?
Strejken såsom sådan är en konsekvens af det fria
arbets-aftalet, i motsats till arbetsplikten hos den ofrie mot sin herre
och hos medborgaren mot det allmänna. Strejken innebär
principiellt intet annat än att man undandrager någon sin
arbetskraft, när han ej vill betala denna vara högt nog, liksom
man undandrager en köpare en annan vara, när han ej vill
betala priset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
