- Project Runeberg -  Det nya Sverige : tidskrift för nationella spörsmål / Fjärde årgången. 1910 /
276

(1907-1910) With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

276

Johannes Kolmodin

och somali i söder. Dess närmaste släktingar äro, efter hvad
som allmänt antages, den gamla egyptiskan med dess
dotterspråk koptiskan samt berberspråken i Nordvästafrika; och hela
denna stora »hamitiska» grupp står, efter hvad det vill synas,
i närmare eller fjärmare frändskapsförhållande till de semitiska
språken å den ena sidan och troligen äfven till vissa
central-och sydafrikanska språkfamiljer å den andra. »Kuschitiskan»
är af alla tecken att döma att betrakta som inhemsk i
Ostafrika, medan den täflande semitiska språktypen spridt sig dit
i jämförelsevis sen tid. De förnämsta ostafrikanska
representanterna för denna senare typ äro tigrinja (i det abessinska
höglandets norra del, omkring floden Maräb) och amhariska
(längre åt söder, från Tana-sjön intill Schoas högslätt).

Denna motsättning mellan semitiskt och kuschitiskt språ]t
kan emellertid i det nutida Abessinien absolut icke reduceras
till en etnografisk åtskillnad; den betyder i detta afseende lika
litet som färgnyanserna. Det kan aldrig tillräckligt starkt
betonas, att det icke finnes den ringaste olikhet i folktyp mellan
de folk och stammar, som tala semitiskt, och de, som tala
kuschitiskt språk. Vi ha öfverallt att göra med en och samma
enhetliga ostafrikanska ras; frånsedt de i modern tid
invandrade araberna i hamnstäderna, kan ett semitiskt element helt
enkelt icke uppvisas. Det bästa beviset härför lämna oss de i
Abessinien talade semitiska dialekterna själfva. Medan öfriga
språk, tillhörande samma stora familj, uppvisa en syntax, som
nästan undantagslöst bygger på principen »omvänd ordföljd»,
ha dessa gått en alldeles motsatt väg och bygga lika
konsekvent på principen »rak ordföljd», som äfven ligger till grund
för de kuschitiska språkens syntax. Det semitiska folkelement,
som en gång förde sitt idiom öfver till de abessinska bergen,
har för länge sedan drunknat i det kuschitiska folkhafvet. Men
å andra sidan har den ena kuschitiska stammen efter den andra
småningom öfvergifvit sitt eget språk och upptagit någon
semitisk dialekt, ehuru med bevarande af sitt eget nedärfda sätt att
tänka och tala.

Allra minst bör man, såsom ofta sker (så t. ex. ännu i den
senaste upplagan af Nordisk Familjebok), beteckna öfverklassen
i Abessinien såsom semitisk och underklassen såsom hamitisk.
Snarare skulle man då kunna påstå, att företrädesvis just de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:12:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dns/1910/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free