322 (Det nya Sverige : tidskrift för nationella spörsmål / Fjärde årgången. 1910)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322

Oskar Sandqvist

Med statsdrift på alla andra produktionsområden och enskild
inom jordbruket skulle jordens brukare komma att intaga en
alldeles olidlig ställning, i det att deras intressen stode i rak
strid med alla andra medborgares och på dem skulle man
ställa de orimligaste anspråk på att leverera billiga
näringsmedel. Jordbrukarne komme att intaga en parias ställning inom
samhället och snart skulle de kräfva att bli likställda med alla
andra och beviljades icke detta, skulle de kanske strejka.

Att anordna statsdrift inom de mindre viktiga
produktionsgrenarne och låta den ojämförligt viktigaste, jordbruket vara under
enskild drift skulle för öfrigt vara meningslöst och innebär som
ofvan påpekats i själfva verket ett så totalt uppgifvande af
socialismens idé, att man har all anledning tro, att
socialdemokratiens nya ståndpunkt i jordfrågan tillkommit uteslutande af
opportunitetshänsyn.

Både socialdemokratiens och jordreformrörelsens
uppfattningar i jordfrågan gå ut från alldeles felaktiga förutsättningar, de
äro irrationella och de skulle förverkligade leda till
produktionsminskning och sålunda ökad fattigdom; deras program skulle
därjämte icke kunna förverkligas utan genom statsröfveri
gentemot den enskilde jordägaren. Diskussionen om dessa
åskådningar har dock gjort sin stora nytta, i det att den framkallat
en välbehöflig revision af 1800-tals liberalismens åskådningar
i jordfrågan, hvilka åskådningar i sinom tid öfvergingo till att
blifva de konservativa, d. v. s. åskådningen att
jordägangerät-ten är i allo af samma natur som äganderätt till vanligt
lösöre och att allt statsingripande är af ondo. Denna uppfattning
har nog verkat åtskillig skada.

Att jorden, på grund af sin egenskap af att vara
naturtillgång och ett nödvändigt lifsvillkor för alla människor, icke
skulle kunna vara föremål för enskild äganderätt är, som ofvan
framhållits, ett stort misstag. Men å andra sidan är det
obestridligt, att så pass mycken sanning ligger i den antydda
uppfattningen, att äganderätten till jord icke får helt och hållet
likställas med eller anßes vara af samma oinskränkta natur,
som äganderätt i allmänhet, utan måste vara underkastad vissa
inskränkningar och begränsningar. Dessa kunna emellertid icke

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 20:12:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/dns/1910/0328.html

		Det nya Sverige : tidskrift för nationella spörsmål / Fjärde årgången. 1910 / 322 (1907-1910) With: Adrian Molin Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|