Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nutidsuppfattningar i jordfrågan
323
grundas på jordens egenskap af naturtillgång, såsom
socialdemokrater och Georgister hufvudsakligen göra, utan därpå att
jorden är ett lifsvillkor för mänskligheten och samhället, och
därpå att jordens vanhäfdande vare sig genom skogssköfling,
jordbruksjords användande till ändamål af lägre valör,
malmers exporterande i oförädladt skick i alltför stor skala o. s. v.
skadar ej blott den enskilde ägaren utan samhället i sin helhet.
Om en enskild person eller en trust kunde tänkas uppköpa allt
hvad diamanter heter, som finnas i ett land eller på hela
jorden, skulle regeringarne helt likgiltigt kunna åse detta, fastän
diamanterna äro rena naturprodukter och enligt
socialdemokratiskt och Georgistisk åskådning sålunda icke borde vara
föremål för privat ägande. Hvarken samhället eller enskilde skulle
lida någon verklig skada af, att denna vara monopoliserades,
ty diamanter är en sak, som man saklöst kan undvara.
Men om en enskild eller ett konsortium kunde tänkas slå
under sig all tillgänglig brödsäd i världen eller i ett särskildt
land, måste myndigheterna träda emellan för att hindra detta
eller, om det redan vore fullbordadt, helt enkelt och utan
kon-siderationer för äganderätten, genom expropriation eller på annat
sätt frigöra den oumbärliga varan. Om myndigheterna icke
gjorde sin plikt, skulle säkerligen folket själft ingripa. Säden
är ju till allra största delen en ren arbetsprodukt och dock kan
det icke tillåtas, att den i större skala monopoliseras, t}7
monopolets innehafvare skulle bli herre öfver människornas lif och
död. Nu är jorden ett nödvändigt produktionsmedel för
framställande af såväl säd som andra lifsmedel och på denna grund,
men icke på grund af sin egenskap af naturtillgång, kan jorden
icke blifva föremål för absolut oinskränkt äganderätt. Men
liksom man icke kan eller får hindra den fria handeln med
spannmål, så länge den går i sunda banor, så kan och får man icke
hindra att jorden genom köp går från en till en annan ägares
hand. Alldeles gifvet är, att om en enskild man eller ett
konsortium vore på väg att underlägga sig all eller en
oproportionerligt stor del af ett lands jord, vore regering och
representation pliktiga att ingripa i tid och om detta försummats, måste
missförhållandena på lämpligt sätt rättas — äfven om detta
icke kunde ske utan genom ingrepp i äganderätten.
I de flesta fall reglerar sig visserligen dylika förhållanden
Det Nya Sverige IV 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
