Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
De sociala fördomarnas sociala orsaker 443
vare hvilken vi äro i hög grad benägna att inordna vitalistiska
företeelser uti ett materialistiskt schema och tvärt om.
Den Marxska materialistiska historieuppfattningen gaf oss ett
exempel på ett felaktigt omdöme af denna typ. Att det
tinnes en fara för, att vi begå det motsatta omdömesfelet, i
det vi inordna materiella företeelser uti ett vitalistiskt schema,
bevisar den allmänna förekomsten af sociala vidskepelser, hvilka
i mycket stor utsträckning höra till just denna typ af felaktiga
omdömen.
I båda fallen är den socialt kunskapande och dömande
människan att likna vid en person, som äger tvenne verktyg,
afpassade för tvenne olika uppgifter, men som han ofta
använder vid orätt tillfälle, därför att han icke förmår klart uppfatta
olikheten mellan deras användningsområden inbördes* I många
fall träffar han sitt val nästan i blindo — d. v. s. han låter sitt
val bestämmas af andra faktorer än en fullt verklighetstrogen
uppfattning af kunskapsförmågans byggnad och af de yttre
företeelser, som äro föremål för iakttagelse och omdöme.
När vi fråga, hvilka dessa faktorer äro, komma vi in på
det område, där vi ha att söka den andra hufvudsakliga
grunden till att den ofvan diskuterade möjligheten till felaktighet i
våra sociala omdömen så ofta blir en verklighet. Våra sociala
omdömen gå vilse, icke blott därför att både vår
kunskapsförmåga och den yttre verkligheten äro mer komplicerade än de
flesta af oss ana, utan äfven därför att hvarje ras och nation
och hvarje samhällsklass och hvarje individ genom speciella
förhållanden uti såväl sin föregående historia som uti sitt
närvarande lifsläge blifvit utrustad med egendomliga, ifrågavarande
ras, nation, samhällsklass eller individ särskildt kännetecknande
böjelser och intressen, vanor och psykiska ensidigheter.
ENSIDIGHET OCH UNIVERSALITET.
Människonaturen är oändligt mångsidig, men den konkreta
människoindividen är i de allra flesta fall mycket ensidig. Den
oöfverskådliga mångfald af anlag, som kännetecknar människan
såsom art, är utskiftad på de olika raserna och nationerna,
och hvarje individ är blott en del-människa, hvad aktualiserad
själslighet beträffar. Denna redan i den enskildes medfödda
Det nya Sverige IV 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
