Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
G. F. Steffen
anlag starkt utpräglade själsliga ensidighet förstärkes i högsta
grad genom uppfostran, yrkesträning, yrkesverksamhet och
samhällsställning öfver hufvud. Men — egendomligt nog — en
illusion om att besitta den universella människonaturens
mångsidighet stannar nästan alltid kvar i den enskildes
själfmedvetande. Man anar icke sin ensidighet eller är djupt ovillig att
erkänna, att uppenbart ensidiga böjelser och intressen
näppeligen kunna leda oss fram till en fullt verklighetstrogen
uppfattning af de drag i människolifvet, uti hvilka otaliga andra
böjelser och intressen tagit gestalt.
Hvad de flesta af oss besitta af den totala människonaturens
universalitet är icke denna universalitet själf (åtminstone icke i
aktualiserad form), men väl tron att besitta den eller en impuls
att tänka och handla, som om vi besutte den. Vi äro att likna
vid arftagare inom en urgammal fursteätt och milliardärfamilj„
hvilka hvar för sig i själfva verket fått blott mycket blygsamma
ägodelar och funktioner på sin lott, men icke kunna komma
från illusionen, att dessa ägodelar och funktioner äro identiska
med milliarderna och den absoluta furstemakten. Och utan
tvifvel är denna illusion i djupaste mening nödvändig och sann
— ty den innebär, att släktets innersta lifs vilja är att vinna
själslig universalitet, icke att stanna vid själslig specialisering.
Emellertid består samhället af specialister, som bedöma
hvarandra falskt, därför att de betrakta sig själfva och hvarandra
som universalister och därför att den ena specialiteten öfver
hufvud icke kan fullt förstå den andra — då däremot en
verklig universalitet visserligen skulle rätt uppfatta alla specialiteter.
Att icke förbistringen blir så stor, att allt samhällslif
omöjlig-göres genom ömsesidig oförmåga af förståelse, beror utan
tvifvel därpå, att icke alla äro lika ensidiga genom anlag,
utbildning och praktik och att det längst inne i hvarje individs
samvete finnes en röst, som för det universellt mänskligas talan.
MATERIALISTISKA FÖRDOMAR.
Af mycket djupgående betydelse för de sociala omdömenas
gestaltning äro folkens och de enskildas afvikande anlag för
in-tellektualistisk och intuitiv åskådning.
Fransmännen torde kunna gälla som representanter för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>