Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sociala fördomarnas sociala orsaker
445
senare ensidigheten på det politiska området. Den stora franska
revolutionens åskådningar och verk bära i hög grad
intellektua-lismens prägel. De voro logiskt klara, men tenderade stundom
att pressa på samhället en för lifvet hinderlig social mekanism.
Engelsmännens sätt att mellan åren 1600 och 1900 uppbygga
ett världsrike och att anordna moderlandets och vissa biländers
inre politiska förhållanden kan betecknas som hufvudsakligen
intuitivt — ofta planlöst och intellektuellt oredigt, men starkt
anknutet till vitala realiteter. På en del andra områden af
det sociala lifvet än det politiska, kan, hvad dessa tvenne
nationer beträffar, det omvända förhållandet iakttagas. Vid
ordnandet af t. ex. sina fattigvårdsförhållanden hafva
engelsmännen under de senaste århundradena förfarit klumpigt
intellek-tualistiskt — d. v. s. i enlighet ined ett mekaniskt schema, som
på det mest upprörande sätt negligerat de vitala, d. v. s. de
psykologiska, etiska och kulturella sidorna af problemet. I
Frankrike hafva människorna kanske i det stora hela bättre
förstått att behandla hvarandra som människor, d. v. s. att
taga hänsyn till olika individualiteter och lifsbehof, då det
gällt att ordna för de hjälplösa eller svagare.
Då ett samhälle är tydligt splittradt uti en styrande och en
styrd klass och då de båda klasserna delvis äro af olika ras
eller nationalitet samt den kulturella nivåskillnaden blifvit
mycket stor, därigenom att den lägre klassens fysiska och andliga
vård och bildning i hög grad försummats, då iakttaga vi i
regel hos den maktägande, kroppsligt välvårdade och själsligt
mer uppodlade, organiserande och ledande samhällsklassen en
stark tendens att uppfatta de lägre samhällsmedlemmarna såsom
ännu »liflösare», »själlösare» och »vettlösare» än de faktiskt
äro. Denna tendens framträder tydligare, ju större
kulturklyftan mellan de två klasserna i verkligheten är — ända tills vi
stå inför ett så extremt fall som de kristna amerikanska
plantageägarnas hållning gentemot sina svarta slafvar under
århundradet närmast fore dessas frigörelse.
Tendensen i fråga är innerst en tendens att behandla
ifrågavarande medmänniskor så mycket som möjligt såsom blott
materiella ting, med partiellt förbiseende af deras så väl
fysiologiska som psykiska behof och förmögenheter. Dessa
beaktas blott så pass, som de äro af omedelbar nytta för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
