Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefvande och döda språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till sin art är skillnaden ingen annan än den, som råder
mellan den nyare och den äldre svenskan.
Vill någon kalla 1200-talets svenska, sådan vi finna den
i äldre Västgötalagen, för ett dödt språk, så kunna vi bedja
honom jämföra detta språk med det, som på 1300-talet skrefs
af författaren till "Konungastyrelsen" eller af Birgitta, och åter
detta med språket i biskop Thomas’ sånger om Friheten och
om Engelbrekt, och vidare jämföra Thomas’ språk med Olavus
Petris, dennes med Gustaf II Adolfs och Stjernhjelms,
desses med Freses och Dalins, desses med Kellgrens och
Tegnérs, desses med Rydbergs och Snoilskys.
Och skulle han någonstädes mellan två länkar i denna långa
kedja finna skillnaden så stor, att han säger: ”här börjar ett
nytt språk”, då kunna vi hänvisa honom till granskning af några
bland de många mellanlänkar, vi nyss förbigingo, och,
beträffande den äldsta tiden, i någon mån äfven till den
omständigheten, att sådana mellanlänkar funnits, men gått förlorade. På
hvarje stadium anträffas visserligen olikheter i former, ordförråd
och betydelser mot det närmast äldre eller närmast yngre
stadiet, men dessa olikheter hafva dock aldrig varit större, än att
t. ex. sonsonen lätt kunnat förstå sin farfader eller denne sin
sonson.
Och i själfva språkets väsen, däri nämligen, att det är ett
medel för meddelanden mellan de vid samma tid och i samma
land lefvande människorna, däri ligger ju en tillräcklig hämsko
för alltför hastig utveckling, ett oöfverstigligt hinder mot tvärt
utbyte af ett språk mot ett annat.
Det möter således svårigheter att kalla ett forntida språk
dödt, om det gradvis utvecklat sig till modernt; man brukar
ju ej säga, att barnet är dödt, när af detsamma blifvit en man
eller en gubbe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
