Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen - Theorierna om Statens straffrätt - Professor Boströms lärosatser om Dödsstraff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Dödsstraffets rättmätighet.
brottslige eller som varit föremal för Statens rättsskydd; att
Statens rätt dock aldrig får utsträckas så långt soin att stadga
straff, hvilkas verkställande skulle beröfva den brottsliga
individen möjligheten af den sedliga utveckling, hvilken såsom
menniska tillkommer honom; att lifvet är en gåfva af Gud
och utgör vilkoret för menniskans sedliga förädling; att det
allena tillkommer Gud, lifvets förlänare, att återtaga gåfvan
eller bestämma lifvets upphörande; och att, då genom
dödsstraffet lifstrådeu för alltid afskäres, detta straff alltså måste,
såsom innebärande ett ingrepp i Guds vilja och råd, förkastas’).
J hufvudsaken erkänna vi riktigheten af dessa grundsatser,
men dervid måste dock göras den väsentliga inskränkning, att
alldenstund, enligt vår tanke, Staten, såsom en förnuftig
personlighet af högre ordning, än individen, måste ega rätt att
använda alla medel, som stå honom till buds för
rättsordningens upprätthållande, följaktligen äfven att
uppoffra lifvet på en samhällsmedlem, om nämligen detta är
absolut nödvändigt för nämnde ändamål, sä måste oek
Dödsstraffets rättmätighet helt och hållet bero
af dess nödvändighet i detta hänseende.
Ai^ dödsstraff absolut nödvändigt för den
allmänna rättsordningens upprätthållande (t. ex. under
tid af fullständig anarki), finnes dertill icke något annat
förnuftigt medel, hvilket befunnits tillräckligt verksamt, — då, men
först då, kan dödsstraff anses rättmätigt. Det må
derföre icke nekas att dödsstraff, under vissa förhållanden, har
varit och ännu kan, hos vissa folk, vara ett rättmätigt straff
på grund af dess absoluta nödvändighet för den allmänna
rättsordningens vidmakthållande. Men i de flesta civiliserade kristna
samhällen, i vårt fädernesland i all synnerhet, finnas, enligt vår
öfvertygelse, nu mera erforderligt kraftiga medel för
rättssäkerhetens betryggande, utan att Staten, tid efter annan, skall
behöfva på schavotten låta kallblodigt aflifva ett antal eländiga
varelser.
Att ingå i en närmare undersökning om hållbarheten af
alla de skäl, som till stöd för de här ofvan omförmälda så
kallade absoluta och relativa strafträttstheorierna blifvit andragna,
1) Jfr Mittekmaier: Dit Todesstrafe. p. 69—70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
