Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen - Tillämpning deraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Tillämpning af dödsstraff för barnamord.
brottsliga vilja just har afsett »tillintetgörandet af barnets
personlighet». I vanliga fall (detta känna erfarne domare) inträffar
alltid, att en barnamörderska öfverväger förut den skam och
nesa, som drabbar henne sjelf genom att framföda oäkta barn,
de svårigheter och försakelser, som förestå henne för barnets
uppfostran, ja, det elände, som måhända väntar både henne och
barnet — och på grund af dessa motiv, med beråd t mod
och i uppsåt att döda begår hon derföre brottet.
Af Chefens för Justitie-Departementet embetsberättelser for
årsperioden 1865—1878 kan man se huru mänga barnamord
under denna tid i Riket föröfvats, för hvilka qvinnor vid
domstol blifvit sakfällde, så ock antalet af dessa qvinnor. Yi hafva
ur desse berättelser sammanfört uppgifterna härom i Tab III. a.,
samt i Tab. III. b. uppgifterna angående barnamord och
fosterfördrifning under årsperioden 1879—1889. Vi hafva nämligen
nödgats särskilja dessa uppgifter för den närmaste tidsperioden
1879—1889 af orsak, att i embetsberättelserna för dessa år är
allt rörande barnamord, fosterfördrifning och delaktighet deri
sammanfördt i en summa utan åtskilnad. (Se nästa sida.)
I medeltal hafva under förstnämnda tidsperiod af 14 år,
räknade ifrån den tid, då nya Strafflagen blef gällande, 38 qvinnor
årligen blifvit sakfallda för barnamord. Sannt är visserligen att
bland alla dessa befunnits åtskilliga, som icke »med berådt mod»,
med kall beräkning, utan snarare under inflytande af affekter
»af hastigt mod» uppsåtligen beröfvat sina barn lifvet, qvinnor,
hvilka sålunda egentligen begått dråp, icke mord, enligt den i
1864 års strafflag mellan dessa begge brott uppdragna
gräns-skilnad, men der likväl den brottsliges vilja afsett
»tillintetgörandet af barnets personlighet): I alla händelser hade, derest
Boströms lära om dödsstraffet vunnit insteg i 1864 års strafflag,
ett icke ringa antal qvinnor årligen bort under samma tidsperiod
för begångna barnamord dömas att mista lifvet — allt detta,
såsom det uppgifves, for att i lagens namn »värna
statslif-vets normala fortgång». Och då det heter, att det »icke
i något afseende är beroende på Statens välbehag, om den skall
straffa eller icke straffa», borde inställandet af straffets
exe-qverande förklaras oförnuftigt eller stridande emot Statens
pligt att värna sina förnuftsgiltiga intressen. Ett antal för
barnamord afrättade qvinnor borde alltså hvarje år, allt sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
