Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen - Den nya italienska kriminalistskolan om Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den italienska nya kriniinalistskolan om dödsstraffet. 92
rike, Tyskland och Ryssland’) vunnit åtskilliga anhängare, har
af italienare blifvit kallad >La nuova scitola del diritto penale>,
af fransmän betecknad såsom L’école d’anthropologie
cri-minelle». Den har framträdt under ledning af professoren^
Lombroso2), Fem’3) och Garofalo4), med anspråk på att kunna
kullstörta grundvalarne för den hitills i det civiliserade Europa
gällande kriminalrätten och den söker att konstruera en ny
exakt och positiv vetenskapsgren kriminalanthropologien
— hvilken skall utgöra grundvalen for den del af Sociologien,
som skall träda i stället för kriminalrätten, ersätta densamma
och ega sitt hufvudsakliga stöd uti de erfarenhetsrön, som
psychologi, experimentel fysiologi och kriminalstatistik i senare
tid uppgifvits hafva lemnat. Den utgår från en
positivistisk-darwinistisk ståndpunkt, betraktar brott såsom allena
social-pathologiska symptomer (symptömes de pathologie sociale), för
hvilka samhället bör freda sig likasom för andra rent fysiska
sjukdomsfenomen; den förklarar menniskans fria vilja vara
allena en metafysisk hypothes, utan all verklig grund, hvarföre
också brottslingen, då han företager en mot den sociala
ordningen stridande åtgärd, bör anses handla under inflytande af
någon psychisk eller fysisk anomali, af ett ärftligt förhållande
eller påverkad af atavism3). Den grofva brottslingen skall
1) Se härom Fbassati: Die neue positive Schule des Strafrechts in
Russland (i Zeitschrift für die gesamte Sträfrcchtswissenschaft). X p. 607. o. f.
2) Professor i psychiatri vid Universitetet i Turin. Hans förnämsta
arbete är L’Uomo delinquente; i fransk öfversättning L’Homme criminel.
Paris. 1887.
3) Juris professor vid Universitetet i Siena, ledamot af Deputerade
kammaren, har utgifvit: 11 Diritto di pxmire och I Nuovi orizzonti del
diritto e della procedura penale. Napoli. 1884. m. fl.
4) Juris professor vid Universitetet i Neapel; Domstolsordförande,
författare af La Criniinalogia; i fransk öfversättning La Criminalogie. Paris.
1888. m. fl arbeten.
5) Lombroso: LHomme criminel. p. 97- 98 »Si le crime n’ à cessé
de se produire mème dans les races les pius cultivées, la vraie cause en
réside dans Vatavismet>; p. 665. »Les crimes les pius affreux, les pius
barbares, ont un point de départ atavistique». — FèrÉ: Dégénérence et
Cri-minalité. Paris. 1888 p. 65—70 bestrider denna theori om atavism, i det
ban anmärker, att »1’origiue atavistique du crime est une puré hypothèse, en
faveur de laquelle il reste peu de faits, lorsqu’on a éliminé les
dégéné-rences et les arrèts de développement. — Ön a raproché sans distinction
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
