Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen - Den nya italienska kriminalistskolan om Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den italienska nya kriniinalistskolan om dödsstraffet. 91
straffet». Men frågan huruvida dödsstraffet är det enda medel,
som fullt motsvarar straffets ändamål, erhåller ingalunda en
tillfredsställande lösning genom en dylik kategorisk förklaring.
För 160 år tillbaka, skulle säkerligen mängden af jurister och
theologer — i likhet med Klockhuff hafva påyrkat att vissa
brott, t. ex. tidelag, tvegifte, barnamord, kyrkotjufnad m. fi. vore
af den beskaffenhet att en da s t d öds str a ff i ty fäll mot sva råde
straffets ändamål; men nu mera torde knappt någon tänkande
menniska vilja for dessa brott påfordra de brottsliges
afrät-tande. Den nämnda frågans rätta lösning beror uteslutande på
den hos folket, vid en gifven tidsperiod, rådande
rättsuppfattning. Och dennas rigtighet beror åter af det stadium af verklig
civilisation, hvartill folket hunnit. Icke någon strafflag kan
under århundraden förblifva oförändrad. Tid for förändringar
i de af densamma stadgade straff — alltså äfven för
dödsstraffets uteslutande derur — måste vara for handen när ett
folk upphunnit det kulturtillstånd, att det känner och vet att
rättsordningen kan upprätthållas äfven med lindrigare än förut
begagnade straffmedel, således ock utan bila och stupstock.
Dödsstraffet har derföre äfven (såsom vi längre fram skola visa)
utplånats ur de allmänna strafflagarne i Rumänien, Portugal,
Holland, Italien, i åtskilliga schweitziska kantoner samt i några
af de Nordamerikanska Fristaterna, just emedan lagstiftarne i
alla dessa länder, i full öfverensstämmelse med
rättsuppfattningen hos folken, funnit rättstillståndet kunna vidmakthållas, utan
att dödsstraffets tillämpande vidare erfordrades.
Sedan år 1877 har i Italien uppstått en skola af
krimi-nalister, hvars åsigt angående dödsstraffet vi anse oss icke
kunna med tystnad här förbigå. Denna skola’), hvilken i Frank-
1) Otr. denna skolas lärosatäer och sträfvanden, finner läsaren en
utförlig och förträffligt skrifven redogörelse i professor Vidal’8 prisbelönta
arbete: Principen fondiimentaux de In Pénalité datis les systèmes les pius
mödernes samt i Dksjakdins’8 kritiska artikelserie: La méthode
expéri-mentale appliquée au Droit criminel en Itulie (i Bulletin de la Société
generale des Prisans. 1886 p. 1043: 18*7 p. 50; 1888 p. 16, 34, 667; 1889 p.
211, 305). — Jfr ock derstädes 1890 p. 636. Proal: Les réformes proposées
par VAnthropologie criminelle samt Klippel: Determinismus und Strafe (i
Zeitschrift für die gesamte Strafrechtswissenschaft). X. p. 667. o. f. — Joly:
Le Crime. Paris 1888. p. 275. o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
