Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen - Den nya italienska kriminalistskolan om Dödsstraffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den italienska nya kriniinalistskolan om dödsstraffet. 99
Det. skulle fora oss allt for långt bort från ämnet för
närvarande afhandling, att här framhålla alla de skäl, som måste
leda till förkastande af sjelfva den grundåskådning, hvarifrån
den nya skolan utgår, då den reproducerar Benthnms
utilitets-principer, med hemtadt stöd frän fysiologiska och biologiska
erfarenhetsrön. Men vi kunna icke underlåta att uttala vårt
ogillande af hela den uppfattning af dödsstratfet, hvartill samma
grundåskådning konseqvent måste komma. Den nya skolans män
betrakta sålunda brottslingars afrättande såsom en berättigad
säkerhetsåtgärd att skydda samhället emot befarade
framtida violationer af samhällsordningen från deras sida, hvilka,
enligt de i kriminal-anthropologien uppstälda reglor, förklaras
vara brottsling-födda eller incorrigibla. Det bör alltså, enligt
den nya läran, icke vidare öfverlemnas åt den rättskunnige
domaren, att, på grund af bevisade faktiska förhållanden vid,
före eller efter en begången lagöfverträdelse bestämma påföljden
i öfverensstämmelse med krafvet på rättvisa, utan åt den erfarne
kriminal anthropologen skall i stället gifvas att afgöra,
huruvida de psychiska eller fysiska anomalier, hvarmed brottslingen
kan vara behäftad, påfordra, att han, för samhällsordningens
betryggande mot framtida samhällsstörande företag, skall absolut
genom dödsstraff afsöndras från samhället
Det är klart, att vid ett sådant upp- och nedvändande af
begreppet straff hvarje skymt af rättvisa härvid försvinner;
och dock vittnar alla tiders och folks rättsmedvetande derom,
att straff alltid uppfattats såsom uttryckande en akt af rättvisa
i anledning af den rättskränkning, hvartill brottslingen gjort sig
skyldig. Dödsstraffets tillämpande allena såsom ett
skyddsmedel för samhället, är dock ingalunda någon nyhet. Denna
dess skyddande egenskap har tvärtom i alla tider åberopats
såsom grund både för despoters och revolutionstribunalers
blodsdomar. Menniskovärdet nedbringas till intet, derest samhället
skall uppoffra existensen af förnuftiga menniskor, hvilka ega
ändamål i sig sjelfva, blott för att såsom medel tjena andra,
om ock för samhällsordningen såsom nyttiga ansedda ändamål.
Men till förvillelser af dylik betäuklig art måste man alltid
komma, då man, byggande på hypotheser, frånkänner menniskan
hvad som ställer henne öfver djuren — frihet i viljan, — då
man på grund häraf bortresonerar all imputabilitet och då man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
