Note: This work was first published in 1978, less than 70 years ago. Dénis Lindbohm died in 2005, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Arvid blev installerad i en liten stuga med tvá rum och kök. Den kunde ha
varit en jordisk fritidsstuga. Materialet var hyvlat trä. Det fanns glas i fönst-
ren. I ena rummet en öppen spis. Bord och stolar, som var litet för små för
honom. Men det fanns ingen spis i köket: man åt råa frukter, bär och nötter
här. Och det fanns inget lås i dörren, för här låste man inte sina dörrar.
Arvid blev visad huset av Gadvalin och blev sedan lämnad i fred medan han
placerade sin kommunikatör och provade den. En sond låg redan i läge utanför
atmosfären och transmitterade hans sändning. Han etablerade kontakt med
"Trygve Lie" som placerats halvvägs mellan andra och tredje planeten.
Övriga skepp — och sönder — hade lämnat systemet och låg nu utanför yt-
tersta planeten. Dessutom hade vapnen ombord på flaggskeppet överförts till
de övriga skeppen, enligt Huats löfte till Gadvalin att vapnen skulle avlägs-
nas. Däremot hade man inte tagit bort fusionsminan, kamikazebomben, från
"Trygve Lie".
Arvid anslöt inspelningsapparaten, så att inkommande meddelanden blev
bevarade, innan han begav sig ut i byn. Han hade bara på sig skjorta och
byxor, för klimatet var milt och behagligt. Han skulle kunnat gå naken, som
vissa av infödingarna, men någonting avhöll honom. Inte blyghet. Men
bland dessa små ludna varelser kände han sig ändå som en kal jättegroda, trots
kläderna.
Det fanns gott om infödingar och de tittade en hel del på honom, men inte
på det sätt som jordbor skulle ha gjort om en utomjording promenerat
omkring i en jordisk stad. De tittade öppet på honom, men inte särskilt nyfi-
ket och de begapade honom inte. De talades vid och han kunde förstå deras
ord. De talade om honom.
— Professor Arvid Gunnarsson? Långt namn. Tre olika namn, inte sant?
— Det första säger vad han är. Det andra är hans eget. Det tredje är släkt-
namnet från den ena föräldern.
Han gick långsamt och lyssnade. De måste veta att han förstod vad de sa,
annars skulle de säkert inte ha låtit honom förstå språket. De var helt
ogenerade av att diskutera honom öppet.
— Behåring på hjässan? Temperaturskydd för hjärnan?
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
