104. Det fanns ej spår av folk dit de nu lände och runtomkring gick en förfärlig krans av bränningar; men i sin yrsel kände de ingen hejd och hade knappast sans. Ett rev emellan dem och landet brände, men då en lämplig landningsplats ej fanns så styrdes båten rakt fram oförsiktigt och lyckades att — kantra ganska riktigt. 10 5.1 Guadalquivirs våg var Juan van att bada sina unga lemmar tidigt, där tumlade han på den våta ban och gjorde floden månget offer stridigt, ty gossen kunde simma som en svan och skulle korsat Hellesponten smidigt, som engång (det skall talas om en dag) Leander och herr Ekenhead och jag. 106. Han kämpade också med havet ärligt så gott en maktlös kropp, och styvnad, kan, för att till kusten hinna fram, som härligt i aftonsolen hägrade och brann. Det värsta var en haj, som nyss förfärligt vid låret släpat bort hans sidoman — och då de andra två ej kunde simma var han i livet ensam om en timma. 107. Med årans hjälp, som spolades förbi då han begynte tröttna, som han tyckte, och den han lyckligtvis fick tag uti när svallet honom under vattnet tryckte; han högg sig fast vid den med raseri, fast vattnet piskade hans kropp, och ryckte, och kom så gott som sanslös efter hand halvt simmande, halvt tumlande i land. 87