Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fjärde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64. Hon aktade ej på sin egen far
och ej på sina sköterskor därinne;
allting, om än så kärt i forna dar,
gick utan spår förbi den ungas sinne;
hon bars ur rum i rum, men detta, var
av ingen verkan alls på hennes minne,
och långtifrån att vekna, såg det ut
som hennes ögon hotade till slut.
65. En slav gick efter hennes harpa, medan
en harpolekare i hast man fick;
han kom, men vid de första greppen redan
såg hon på honom med en ljungeldsblick,
spratt till, och vände sig mot väggen sedan,
som om ett svärd igenom henne gick.
Han sjöng ett av de kväden, vilka klingat
på öarna förrän man dem betvingat.
66. Med sina tunna fingrar slog hon takt
mot väggen. Men så började han sjunga
om kärlek, och med ens gav flickan akt
och såg som vid en plötslig blixt, den unga,
hur tomheten sin hand på henne lagt;
då brast ur hjärnans strida moln, och tunga,
en skur av gråt, som när på fjällets topp
i regn de gråa dunster lösas opp.
67. Men yrseln kom igen, och med ett språng
stod hon beslutsam upp, och stark tillika,
som om hon knappast varit sjuk en gång —
då måste alla, som hon mötte, vika;
likväl blev aldrig paroxysmen lång
och tala hördes hon ej, eller skrika,
hon övergick ej ens till raseri
när man ibland tog ganska hårdhänt i.
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:15:02 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/donjuan/0179.html