92. »Ty dessa dumbar hava ögon, som nattugglor, eller spejare vid tullar, och ägde de den minsta aning om ert kön, så vet ni var Bosporen rullar, och kanske vore, innan morgon kom, vi mitt på Marmora, fast utan jullar, i säckar stoppade — en slags seglats som mer än en gång här i verket satts.» 93. På denna tröst gick Baba in i nästa gemak, som, mer än det vi sett förut, var till förvirring fyllt med allt det bästa som lyxen uttänkt, så att man till slut stod rådvill var man skulle ögat fästa bland föremål som trängdes var minut; allt var en massa guld och diamanter, men riktigt handlöst strött kring alla kanter. 94. Ett underverk av rikedom! ty smak är ej i österns residenser mycken; och även under västerns furstetak (jag sett jämväl av dem en sex sju stycken) är den rätt sällan någon huvudsak med alla deras — visst ej guld och smycken, men simpla byster, tavlor, stolar, bord, på vilka jag ej offrar många ord. 95 .1 salens bakgrund man en kvinna såg, som, obesvärad som en drottning riktigt, inunder en draperad himmel låg. Till golvet Baba sjönk och gav försiktigt don Juan tecken, som emot sin håg föll ned på knä, men undrade vad viktigt i detta ögonblick å bane var då Baba låg alltjämt så ödmjuk kvar. 208