128. Vi finna detta utnött. Men hon såg däri en nyhet, aldrig dittills anad, ty världen var ju, vägd på hennes våg, för furstar endast, och furstinnor, danad; hon var ej säker på om hjärtat låg på vänstra sidan ens; så präktigt banad är själviskhetens väg hos dem, som både till makt och visdom födas »med Guds nåde». 129. Dessutom var hon fager utan like, så att hon, vilket stånd hon kommit från, bragt split å bane, eller ock ett rike; hon satte väl också i någon mån sin lit till ytan, som (hur vi predike) väl ingen gärna ställer bort i vrån; det var det andra »med Guds nåde», detta, i hennes tro; i min — det enda rätta. 130. Påminn dig, eller föreställ dig, du som ej som ung av frestelsen betvungits, en djupt förälskad änka eller fru som i rötmånan av din vägran stungits, påminn dig hur hon rasade som sju; ja! tänk dig allt som både sagts och sjungits i detta fall — och så hur mycket tyngre det skulle varit för en mycket yngre; 131. tänk bara, såsom jag tillkännagivit, en lady Booby, en fru Potifar, Fedra, med flera, som man dem beskrivit, (synd att vi ha så få exempel kvar, som eljest skulle goda läxor blivit för er, Europas ungdom, litet var!) Men du får ej ändå, trots all din spaning, om hur Gulbeyaz nu såg ut en aning. 217