35. Föll så på deras nya syster talet, på hennes växt, och hår, och allt som var, en tyckte klänningen satt litet galet, en undrade hon ingen örring bar; vad hennes ålder angick, vägde valet emellan kvinnans vår- och sommardar, en gjorde hennes pojkfigur bemärklig, en annan önskade den varit verklig. 36. Men ej det minsta tvivel ägde rum att hon var, såsom klädseln angav, kvinna, en äkta skönhet i varenda tum, dit eljest blott georgiskorna hinna. De tyckte att Gulbeyaz var bra dum, som köpt en skälm, som kunde som slavinna (ifall hans höghets smak på flickan stannat) med henne dela tron och mycket annat. 37. Det mest besynnerliga var av allt att, när de låtit sina ögon vandra kring hennes yttre, granskande och kallt, de funno mycket färre ting att klandra på sin förtjusande kamrats gestalt än kvinnor eljest finna hos varandra när de för första gången se en tärna, som är »det värsta Gud har skapat» gärna. 38. De kände visst en smula jalusi, som varje kvinna, kristen eller hedning; men (antag att det kom av sympati, en gåta, där vi stanna utan ledning) fast ingenting de anade däri, så rönte alla en slags sammankedning, en magnetism, och kanske satanism — ett ord får här ej vålla någon schism. 238