36. Där fanns en man, om han kan kallas man — ej som jag sätter mandomen i fråga, ty utan jättestyrka hade han gått förr all världens väg, det vill jag våga, än när han av förstoppning döden fann ifrån att levat ha ett land till plåga, som stod i grönska innan han kom dit och liksom masken härjade var bit. 37. Det var Potemkin — högdjur i de tider då man på dråp och otukt kom i svang, och gällde band och titlar vad det lider så svarade hans ära mot hans rang — en man, vars fulla sex fots höjd omsider självhärskarinnans fantasi betvang, som mätte karlarna och deras styrka som andra mäta tornen på en kyrka. 38. Till fursten sände Ribas, då han hörde sin plan bestridd, kurir en vacker dag, och huruledes han sin talan förde så hänsköts allting åt hans välbehag. Kanoner mellertid man flitigt körde till batterierna, och slag på slag begynte åtti stycken eldgap spela samt fingo svar ordentligt på det hela. 39. Den trettonde, då man på flera kanter var på tillbakagång, ett ilbud kom och gav nytt hopp — såväl åt aspiranter till tidningsros, det ingen vill låts om, som ock åt rama krigets dilettanter — i övermodiga depescher, som1 förkunnade (och nog var blodtörst skälet) Suwarow vara utsedd till befälet. 271