80. Odödlige Homerus! Jag har nu att måla en belägring, där det runnit mer blod, för större krigsverktyg, än du i din journal från Ilion mäta hunnit; men mätte jag mitt verk med dina tu det vore (det har jag, som andra, funnit) som tävlade en bäck med havets flod; ty nå vi dig, så är det blott i blod, 81. men detta verkligt, och visst ej i dikt, ty verklighet är vårt desideratum! Men hur jag söker sålla allt av vikt blir alltihop ett torftigt attestatum. Att måla stora dater är min plikt och icke här och där ett namn och datum — hänsovna generaler! Foibos ber om färgstoff ur rapporterna från er. 82 .1 stolta segerbud från Bonaparte, med blygsam svans av listor på de döda! Och du Leonidas, som fordom vart en sköld för samma land, vi nu se blöda! I Cæsars kommentarier, i kvart! o låten bara några strimmor flöda av ert förtonande, men granna, sken, så att jag icke hugger rakt i sten! 83. Ja! krigarens odödlighet jag ger namn av »förtonande», för det jag menar att varje tid, och år, och vecka, ser en dylik sabelprins vid sina spenar, en man, som, när vi summan skriva ner av vad han verkat gott i skilda grenar, förvandlas till en slaktare i stort, som dock förvrider ungt folk immerfort. 282