12. Trehundra eldgap gåvo upp av hicka och genom trettitusen handgevär begynte blodgångspiller hagla kvicka. Förfärligt dödens vardagskonto är, farsoter, dyr tid och doktorer picka i våra öron, som en väggsmed plär, all tids förskräckelse — men vad är detta mot vad ett verkligt slagfält kan berätta? 13. Där tränges en oändlighet av kval, som, långtifrån att låta sig förskönas, till slut gör knektens hjärta hårt som skal. Där vändas ögon ut och in, där stönas, där sparkas hål i mullen. Tusental ibland gemene man på så sätt lönas, på det att resten möjligtvis, till tröst, må kunna få en bandstump på sitt bröst. 14. Men leve äran! Har du gott förråd därpå, så kan du hoppas att omsider få sötbrödsdagar på din konungs nåd. Pension är god att ha, och vad det lider behöver även skalden hjältedåd — och leva om i vers de gamla strider samt äta kronans kaka tills man dör är värt att offra hekatomber för. 15. När första träffen landat, bar det hän emot ett batteri på höger sida; den andra stod ej heller fast som trän, men hade lika bråttom att få strida; och liksom pojkar på sin moders knän begynte dessa grenadjärer rida och klänga över palissaderna, men ordnade som på paraderna. 288