52. Han svarade på höft, men hemmastatt och med en anspråkslös försynthet, medan det hela gavs en sådan vändning, att han gällde för en man av insikt sedan. Miss Araminta Smith (som översatt »Hercules furens» riktigt rasvilt, redan vid sexton år) såg söt och tacksam ut och måste teckna upp det absolut. 53. Han kunde språk, han talte med behag och redde sig och undgick att bli hädd i det väluppfostrade, det täcka lag. Nu fattades det blott han varit klädd i en liten verstalang, så tänker jag han blivit ett mirakel. Man såg lady Fitz-Frisky och miss Mævia Mannish ganska benägna för en kärlekshymn på spanska. 54. Men intryck gjorde han — och fick som vän tillträde snart i alla kotterier, såg där, som i en Banquos spegel, sen i stora sällskap eller små partier en tiotusen litterära män samt alla åtti (det är siffran än) nutidens »största levande poeter», som det hos varje lumpen scribax heter. 55. Dock får en »störste levande poet» om tio år, lik riddarna av näven, ånyo styrka sin behörighet till detta namn av dunst och solsken även. Jag till och med — som' aldrig, det jag vet, på rimmets narrskepp trängt mig fram i stäven — blev en tid nämnd och firad utan like som en Napoleon i versens rike. 384