Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tolfte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36. Så går en tid, då korgar strös precis
åt likt och olikt; och bland slika skiften
förloras hjärtan, tid och vad om pris
i världens kapplopp om förmögna giften.
När så den lilia snärtan blivit vis
och gjort sitt val tiil slut, då börjas driften,
det lisar alltid dem, som hon försmått,
att se en sådan stackare hon fått.
37. Ty helt apatiskt träffar stundom valet
en envis friare, som hon belett,
och stundom (sällan går det dock så galet)
en man, som knappast en invit har gett.
En gråsprängd änkling över fyrtitalet
drar högsta vinsten (vi exempel sett),
nå, det är ej bland fina kotterier
mer underligt än andra lotterier.
38. Jag själv (det får jag binda vid mitt bälte,
»gunås så visst — och visst är det, gunås»)
blev föredragen tjogtals, jag, en hjälte
så ung och luttrad någon kunde fås;
men fast jag stadgat mig förrän vi smälte
till ett — för att så snart bli två, förstås —
kan jag dock fatta folkets dom tillräckligt,
som mente unga fröken valt förskräckligt.
39. Förlåt mitt avsteg och var icke gnaten,
ty ett moraliskt syfte jag begär
av sången, å la bönen före maten;
och som en tant, en läsarpräst som svär,
en tröttsam vän, en man av vikt i staten,
min sångmö allestäds i farten är
att yrka på förbättring, vilket våller
att Pegasus en tråkig passgång håller.
406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:15:02 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/donjuan/0416.html