40. Bäst är, att nybegynnarn kryssar lugnt —■ att börja med —• på oceanen kvinnam; och att den, som är van, men seglar tungt, har vett att söka hamn förrän — med hinnan för sina ögon —■ han får sätta punkt vid det där stygga »f u i m u s», och innan hans tunna livstråd mellan gikt till slut och någon lysten arving tänjes ut. 41. Men himlen älskar att — mot vår begäran och stundom hårdhänt — oss till dockor ha; dock få vi lämna världens lopp den äran att i det hela vara ganska bra. I så fall kan den satans perserläran om två principer likaväl bedra som någon annan läroform, som ängslat den arma tron — att icke säga fängslat. 42. Britanniens vinter — som i juli lyktas och börjar i augusti — gången var. Då fröjdas postiljonerna, då flyktas åt alla väderstreck. Men vilken tar posthästarnas parti, de hårt förtrycktas? Man tänker på sig själv blott och, som far, på sin herr son, studenten, vars kommerser man hoppas mer gällt studier än reverser. 43. Nå, juli lyktas Londonvintern i, och stundom litet senare. Förtreter gör visst min sångmö och är sällan fri från små förplumpningar och vad det heter, men hon förstår metereologi; ty parlamentet är vår barometer och dess sessioner, under o och ack från radikalerna, vår almanack. 431