Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fjortonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28. När på en kvalmig dag sirocco ljummar
och allt är dåsig tröghet närapå,
när havet blir som bly, så vitt det skummar,
och himlen slokar övertäckt och grå
och flodens skvalp mot stranden sömnigt brummar,
är det rätt roligt till och med att få
— om någonting kan lynnet uppehålla —
en skymt blott av en liten frisk bondlolla.
29. Vårt sällskap lämnades på bara backen
uti det sköna land, vars luft är fri
och oberoende av zodiaken,
men gör en slät figur i poesi;
ty sol och stjärnor, ända ned till klacken
på klipporna, ha en fysionomi
av slottskanslibetjänt: och det är mycket
när både folk och himmel ha det tycket.
30. Det blir ej under tak i längd poetiskt
och regn och isbark vankas utanför
och d e t är kinkigt nog att få estetiskt.
Likmycket. Skalden får ha friskt humör
och ej för livet dra sig, halvt asketiskt,
men bearbeta, såsom anden gör,
materien käckt i vad som helst för lägen,
om eld och vatten ställde sig i vägen.
31. Don Juan — däri lik ett helgon — var
allting för alla och lät sig ej truga,
framlevde lika älskvärt sina dar
i fält, ombord, till hovs och i en stuga,
ja! både släp och tidsfördriv han bar
med ett temperament som hette duga,
blev sammaledes alla kvinnor kär,
men aldrig inbilsk, som den sorten är.
460
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:15:02 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/donjuan/0470.html