28. Han var, som man kan veta, tidigt vaken, funderande på nattens spökscen — och om han ej kanske borde yppa saken med äventyr att bii beledd för skrock, ty aldrig hade han ännu sett maken; men så kom kammartjänarn med hans rock och knackade, för att ej snubbor få sig, samt sade det var tid att kläda på sig. 29. Med alla unga herrar Juan möttes i mycket sysslande med sin toalett, men mindre tid i dag därpå förnöttes och han blev snart på själva spegeln mätt; det lockigt vuxna håret illa sköttes, hans kläder slöto icke åt så tätt och halsduksrosen själv var — gordiskt knuten — ett fjun för långt åt ena sidan skjuten. 30. Nedkommen i salongen sedermera slog han vid en kopp te sig tankfull ned och skulle fortsatt med att meditera, om han ej strax behövt ta till sin sked, så skållhett var det te man lät servera. Det syntes nog att något var ur led, som Adeline fick mycket bråk en stund med, men vad det var kom hon ej underfund med. 31. Hon såg hur blek han var, blev rädd att röja en oro själv, såg ned och muttrade vad det nu var — lik gott, vi få ej dröja. Lord Henry över brödet puttrade, fru hertiginnan lekte med sin slöja och såg på honom skarpt, den luttrade, Aurora lät sitt mörka öga bara i lugn förvåning över honom fara. 516