Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sextonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54. Man sagt allt vad man visste. Och en hel
hop ansåg det för vantro. Men det grodde
en hemlig bävan för hin ondes spel
hos andra, som till hälften sagan trodde.
Det ordades därom en helan del,
och Juan, åtspord om ej där han bodde
fantomet synts (som någras gissning var),
förtätade blott mörkret med sitt svar.
55. Då klockan skred mot ett så reste man
sig från sin stol och skildes ömsesidigt
för att ta till vad tidsfördriv man fann,
en tyckte det var sent, en annan tidigt.
Ett par tre ville veta vem som vann
av vinthundskopplet, vilket sprang så smidigt,
en del gick till ett föl, avpassat just
vid moderns parning för en Epsom-dust
56. Där var en tavelhandlare, som hade
en garanterad Titian av så stort
konstvärde, att han knappast överläde
ens vid de glupska anbud furstar gjort;
ja! kungen falkat på den, som han sade,
men till hans anslag (som man tacka bort
att han i nåder täckts att acceptera)
beviljades ju knappt ett öre mera.
57. Men som lord Henry vore connaisseur
och konstnärsvän, så ville han besvära
hans nåd — fastän han skulle ansett för
en lycka att hans härlighet förära
det mästerverket, ja! för en honnör —
ej med att köpa gubevars! hans kära
relik, han vore nöjd med om han fick
ett vitsord av hans säkra kännarblick.
524
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 6 12:59:21 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/donjuan/0534.html