Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unge Yankee Doodle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansigte; jag fick en plötslig misstanke om, att han förut
kallblodigt anställt en »själapejling» med mig, och derefter
tagit mig till klubben för att »kick up a shindy» eller moka
gräl, lika medveten om sitt syfte som malajen, som går till
tuppfäktningen med sin tupp under armen! En annan militäriskt
utseende gentleman, gäst som jag i klubben, satt
moltyst och helt allvarsam; jag fruktade att han blifvit förbittrad
på fullt allvar. Alla de andra gallskreko, så att jag
med ett bevekande »please dont!» stoppade pekfingerspetsarne
i mina öron.
Då stormen lagt sig, frågade hvasst general M. – han,
som efter kriget gjorde slut på kuklux-oväsendet i södern
– »Dr. K., is there anything in this country that you admire?»
Jovisst fanns det saker i landet, medgaf jag, som
trots den bristande utvecklingen af mitt venerationsorgan
aftvingat mig beundran. »Well, what are they?» – »Jo,
gatuläggningen här i Phila och allas Er nationella blygsamhet.»
Dermed upplöstes det hela i skratt, och de än pathetiska
än rätt vildsinta historierna från kriget vidtogo åter.
Dagen därpå kom åter min vän och hemtade mig halft
med våld till klubben. Men för att tala med en skolpojke
af mina närmaste släktingar: den gången kammade han
noll! Knappt voro vi i klubben, förr än de värsta skrikhalsarne
från gårdagen samlades ikring oss, tryckte vänligt
mina händer och visade prof på det oändligt ädelmodiga
sinnelag, som Yankee Doodle lägger i dagen för den motståndare,
som af innerlig öfvertygelse gör sig skyldig till en
förlöpning. Jag satte mig ned, framlade min verkliga mening
och tanke om Yankee Doodle, samt lyckades hos mig
sjelf och andra utplåna den ledsamma delen af gårdagens
minne. Och den, som suttit moltyst dagen förut, kom fram
och skakade min hand och förvånade mig med att helt rörd
säga: »tack för hvad Ni sade i går om R. Lee; han var
min chef, jag slogs i rebellernes leder, begriper Ni. Men
det var kanske bra, att vi fingo smörj.»
Yankee Doodle med sin intensitet i all vilja och
sitt varma känslolif är en trofast uppoffrande vän men
en farlig fiende, som icke glömmer i brådrappet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
