Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan — inte heller herr Dabbelsteen hade kommit
hem.
Förresten hade det varit värre om hon funnit
honom där. Nu kunde hon väl ändå utgå ifrån att
pojkarna var i hans sällskap, även om herr
Dabbelsteen i och för sig icke var något särskilt
betryggande sällskap, i all synnerhet inte på en
sådan dag som denna, då det varit en sådan trafik
av forbönder på vägarna. I första ögonblicket
hade det lugnat henne då Lars kommit tillbaka med
beskedet, att i Lerviken hade ingen sett till
Dabbelsteen sedan tidigt på eftermiddagen. Han
hade endast varit inne ett tag hos Else Dragon —
och barnen hade inte ens varit med. De hade åkt
kälkbacke utanför, hade Else sagt.
Därute strilade och rann vattnet från alla tak.
Vinden brusade i de gamla askarna. Då tog det
väl slut med föret som Thestrup varit så glad över,
tänkte madame Dorthea medlidsamt. Tövädret
hade tagit sådan våldsam fart. Det klapprade
runt huset av fönsterluckor som blåsten tog
spänntag i.
Hon hörde det dämpade surret av röster ute i
köket. De måste få njuta sin matro. Om icke
barnen kommit hem innan tjänstfolket ätit
färdigt, måste ju alla karlarna ut och leta. Lars fick
ta släden och köra till Fenstad. Om han hamnat
hos kaptenen, skulle Dabbelsteen knappast vara
kapabel att gå hem på sina ben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
