Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen utklippt ur en bok. En nymf med fladdrande
hår och klädnad stod lutad mot ett altare med en
fackla i sin hand. Bakom henne skymtade ett
antikt tempel i en lund. Peter Andreas hade
färglagt det så vackert och på framsidan av altaret
hade han infogat en medaljong med en av honom
själv författad dikt:
Hulda syster, städse är du
makes liksom vänners tröst.
Må du liksom hittills bära
dygden i ett trofast bröst.
Lyckan skyndar du till möte
med vart fotsteg som du går,
och välsignelserna strömma
under dagar, veckor, år.
Tillägnas min älskvärda syster Madame
Dorothea Thestrup av hennes trofaste Broder Peter
Andreas Hiorth Eckelöff.
Det hade legat i det brev vari han lyckönskade
henne till Vilhelm Adolfs födelse. Den käre
brodern! I goda som i onda dagar hade han alltid
känt med henne. Tjugu års skilsmässa hade icke
kommit hans hjärta att kallna för systern i det
fjärran fosterlandet — varje år kom det alltjämt
brev från honom. När hon tänkte på den
förestående skilsmässan från sina två äldsta söner, hade
det tröstat henne att de i Köpenhamn skulle träffa
Peter Andreas. Brodern skulle få se dem; kanske
skulle de kunna föra in en och annan solglimt i
hans dystra liv.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
