Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eftermiddagen, med en bondsläde. Det fick
Scharlach reda på nere vid dammen. Det var med en av
karlarna som körde kvarts, men vem det var, det
visste de inte. Hade inte lagt märke till det. De
trodde att de följt med bonden för ro skull.
Thestrup kastade hatt och rock över sänggaveln
och föll tungt ned i länstolen framför tebordet.
— Thea, Thea — att du inte strax skickade
bud på mig, så att jag genast fått sätta efter dem.
Nu vete Gud —
— Kryp ned i sängen, viskade Dorthea till
Bertel; pojken stod och skalv av spänning och köld.
Han hade ju bara skjortan på sig under den lilla
tröjan. [
— Men då har du ju fått spaning på dem?
Hon räckte den fyllda tekoppen till mannen,
som satt sammansjunken i stolen — en lång,
muskelstark och kantig gestalt. Trött såg han ut och
kläderna var sjaskiga. Halsduken var varken ren
eller ordentligt knuten, den buteljgröna rocken
urblekt och fläckig, de ljusgrå knäbyxorna var
blankslitna på knäna och strumporna och skorna våta
och smutsiga.
Vad man menar med vacker, hade Jörgen
Thestrup aldrig varit. Ansiktet var rundlagt och
magert, näsan stor och framträdande med en blank
och hård näsrygg. Munnen var stor, med smala
läppar och mycket rörlig. Men han hade haft ett
vinnande utseende med sina stora, ljusbruna, el-
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
