Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lar med piskan som han letat fram bland all röran
på slädbottnen. När han körde upp framför
förstudörren på Lunde, skulle han dundra mot den med
piskskaftet och väcka upp husets folk. De skulle
bli något till förvånade. Och så kom länsman själv
och mormor —
Men då han kommit uppför den sista backen såg
han att det lyste i fönstren i huvudbyggningen.
Det stod förspända slädar på gårdsplanen. Och
när han svängde in mellan de stadiga
grindstolparna, var det någon som ropade åt honom.
Vilhelm hörde inte riktigt vad som blev sagt, men han
förstod att de trodde att det var en skjuts som
kom för att hämta en eller annan. — Det måste
vara gästabud här på gården i natt.
— Nej, han försökte ropa högt och frimodigt,
men märkte att rösten lät rostig och hes, vi hade
tänkt att be om husrum här i natt.
En dörr öppnades; svarta gestalter avtecknade sig
mot eldsljuset i bakgrunden. Vilhelm stod
bredvid släden och hälsade med piskskaftet:
— Vi kommer från glashyttan — det är
Vilhelm Adolf Thestrup, madames dotterson — han
stötte med piskan till de sovande i släden.
Det var en som kom fram och hjälpte honom
att ruska liv i dem. Först var det en främmande,
kortvuxen och gråskäggig bonde som flyttades
fram i ljuset från köksdörren. Sedan fick de
Dabbelsteen på benen. Han var utan hatt och det mör-
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
