Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja. Svetten pärlade i droppar på hans bleka,
smala panna. I profil tog sig lärarens ansikte inte så
bra ut, trots den romerska näsan, ty munpartiet
var något utstående, men hakan vek tillbaka. Det
gav ett intryck av att mannen var gåpåig, för att
inte säga framfusig, ty han ville överrösta sin
inre oro.
— Ni kan väl förstå, madame, jag var
uppskakad, upprörd i min själs innersta —
— och yr i huvudet av dragonhustruns finkel.
Dabbelsteens huvud sjönk ned mellan de
uppdragna axlarna.
— I mitt sinnestillstånd — jag försäkrar er, jag
var nära att falla i vanmakt. Ja, jag hade
druckit. För att återvinna fattningen. Jag stod inför
nödvändigheten att handla, och att handla snabbt.
Jag måste samla mina livsandar — ja, vad skulle
jag göra —
— Ja, vad hade han egentligen tänkt att göra?
Dabbelsteen slog ut med handen.
— Vad jag hade tänkt att göra? Min Gud,
madame Lunde, det var ju det jag inte visste.
Hans stämma skalv av gråt.
— Min enda tanke gällde henne, min olycksaliga
Margit. Jag ville hem för att få vara i hennes
närhet, om möjligt tala tröstens ord till henne,
försäkra henne om min oföränderliga tillgivenhet — vad
vet jag. Tala hennes sak, författa en böneskrift om
benådning och ila med den till vår nådige kron-
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
