Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säng. Det är iordninggjort åt er på kungsloftet.
Ni förstår att härnere är alla rum upptagna. —
Ni är väl inte rädda att ligga ensamma där? Det
år ju redan ljusan dag, tillade hon lugnande.
Tjänstfolket är uppe. Du är väl inte rädd att ligga
på kungsloftet, Vilhelm?
Vilhelm skakade på huvudet. Men han tyckte
det var kusligt att de skulle ligga där.
Kungsloftet låg en bra bit från de andra husen på gården.
Men han skulle inte tänkt på att vara rådd om inte
mormodern frågat om det.
— Rädd, nej, men vore det inte bättre, mormor,
att herr Dabbelsteen också låg där. Där finns ju
två sängar, och så kunde vi hålla ett öga på
honom.
Men mormodern hörde inte på honom.
— Ja, som sagt, folket är redan uppe. Det är
ingenting att vara rädd för, lille Vilhelm.
— Nej då. Ja, kom nu, Claus, så säger vi
godnatt. Och så skickar väl mormor bud till mor tidigt
på morgonen, så de slipper vara ängsliga
därhemma.
Madame Elisabeth nickade vänligt.
— Det är redan en karl på väg. Hon lade sin
hand på hans skuldra. — Det gläder mig att du
blivit en sådan omtänksam och förståndig
pojke.
Återigen strök hon Claus Hartvig över kinden,
tog honom under hakan och lyfte upp hans ansikte.
5—400251. Undset, Madame Dorthea. 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
