Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garna kunde han omöjligt ha förvillat sig. Det
kändes som om ångesten gripit hårdare om
hennes hjärta. Men hon fortsatte:
— Jag hade tänkt föreslå att du och Claus läser
vidare på ert pensum på egen hand. Ni får göra
så gott ni förmår, och så kunde ni, det vill säga du,
läsa med Bertel tills vi får se —
— Som mor vill.
Men då hon hört Vilhelms fotsteg dö bort uppe
på vinden, gick hon ut i köket. Birgittes och
Elisabeths skratt tystnade plötsligt när de fick se
modern. De sprang och slog efter varandra med
disktrasorna — skulle väl liksom hjälpa Ragnhild, men
det blev bara lek av. Frånvarande strök Dorthea
över det barnhuvud som var henne närmast — det
råkade vara Elisabeths.
— Ni är riktigt duktiga, och när ni är färdiga
kan ni få gå ut och åka kälkbacke. Hanne och
Gunhild kan stanna här i köket med Rikke.
Lillebror sover, för han var så orolig i natt.
Alltså fick hon vara ensam i sovrummet. Med
armarna vilande mot lintygshögen på sybordet och
huvudet lutat mot dem, grät hon nästan ljudlöst
för att inte väcka spädbarnet. Till slut tänkte hon
inte på varför hon grät; det var en sådan lisa att
få ge sig hän.
Johanne gläntade på dörren.
— Kapten Cold är därute och frågar, om han
får göra madame sin uppvaktning?
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
