Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det har hänt honom? Både karl och häst kan ju
inte spårlöst försvinna.
Cold skakade på huvudet.
— Om bara inte detta olycksaliga snöfall
utplånat alla spår. Men jag skall låta undersöka om
ingen vet något om stoet. Vartenda barn
häromkring känner ju till Reveille.
Han klämde hennes fingrar.
— Ännu får ni inte tappa modet, kära madame.
Och över mig kan ni helt och hållet befalla, vad ni
än önskar att jag skall göra för er.
— Ni är mycket god.
Hon drog åt sig handen och reste sig upp.
Innerst inne hade hon hela tiden vetat att Thestrup
skulle ogillat att hon satt i en tête à tête med
kapten Cold. Men det hade varit en lindring att få
tala med honom.
Kaptenen reste sig också.
— Och min unge vän Bertel? Skulle det inte
vara en lättnad, madame Thestrup, att åtminstone
under de här dagarna bli av med ett av barnen?
Bertel kunde följa med mig hem till Fenstad. Det
skulle vara en välgärning mot min stackars Carl
att låta honom få sällskap. Ja, Claus är också
välkommen om han har lust. Vilhelm kan ni däremot
ha nytta av.
Dorthea rodnade och blev generad då hon
märkte det, varpå hon rodnade ännu djupare.
— Bäste kapten, jag är så rörd över er omtanke,
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
