Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viborg, flyttade de två ynglingarna in i ett
vindsrum på Rigensgade, där de delade både säng och
grötfat, ja, till och med hade den bästa peruken
gemensamt. Det var inte ofta den var i bruk.
Skrattande hade Jörgen en gång berättat för sina
barn, att när Laurids en dag skulle sätta på sig
peruken för att gå och uppvakta en förnäm herre,
hade en mus ynglat i den.
Men Claus och Vilhelm var ju inte sådana
galenpannor som deras far varit. För den sakens skull
kunde man gott ha satt dem i latinskolan i
Christiania. Dorthea höll mycket av Winther och hon höll
verkligen också av Christence. Men hon hade inte
många gånger i sitt liv blivit så förvånad som när
hon fick veta att de två gift sig. Efter Bisgaards
död hade Christence flyttat till fastern i
Christiania; mycket förnuftigt, tyckte Dorthea. Med de
medel som styvdottern själv rådde över kunde hon
leva sorglöst och angenämt när hon slog sig
tillsammans med de andra. Och när tanken på ett
äktenskap föreföll att vara Christence så
motbjudande, var kunde hon då finna en mera kongenial
miljö än hos faster Bisgaard och kusinerna — två
änkor och en flicka, som av naturen var dömd att
leva i ogift stånd. Christence fick emellertid snart
nog av att bo hos dem — hon var ju så besynnerlig
och exalterad, det hade Antonette också fått erfara.
Efter ett år flyttade hon till Köpenhamn, fast hon
knappast hade några bekanta i staden; hon måste
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
