Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gudsnådlige student Mikkelsen. Och Claus Hartvig
upplyste henne om att han träffat kapten Cold, som
erbjudit sig att undervisa honom i matematik och
teckning, tills modern träffat andra anstalter.
Därför blev det så, att Vilhelm fick börja på
brukskontoret, medan Claus tre gånger i veckan
red till Fenstad, där han, efter egen uppgift, på en
eftermiddag lärde mer av kaptenen än vad
Dabbelsteen kunnat bibringa honom på tre månader. Nåja,
matematiken hade just inte varit Dabbelsteens
starka sida, och att kaptenen var mera kapabel att
undervisa i franska, det tvivlade hon inte på. Den
klene Bertel kunde omöjligt gå ensam hela den
långa vägen till prästgården och tillbaka igen, fast
den egentliga orsaken var att Dorthea inte visste
vad prästens obeskedliga och bortskämda
småflickor kunde finna på att reta honom med. Så nu
läste hon dels själv med Bertel, dels lät hon Claus
göra det. Och till sin förvåning märkte hon, att
Claus skilde sig bättre från detta uppdrag än vad
Vilhelm gjort, då han skulle pröva på det. Med sitt
drömmande, för att inte säga indolenta väsen,
tycktes Claus ha ett välgörande inflytande på Bertels
känsliga, lätt uppjagade natur, ja, han till och med
eggade hans vetgirighet och intresse för läxorna.
Gamle Thommesen kom ut från kontoret och
hälsade hjärtligt på madame Thestrup och Ole
Hågensen. Därefter uttalade han sig med mycken iver
om hur duktig Vilhelm var.
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
