Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pina, och när den var överstånden ett strävsamt
liv i en hedersam ställning, många gånger i lugn
och tillfredsställdhet.
— Men det ville alltså inte Marie. Och nu kan
jag inte göra mycket för henne. Jag kommer att
behöva alla min resurser, Gud vet att de är
eländiga nog — och även mina vänners bistånd för att
kunna komma i ordning därborta.
Dorthea satt tyst en stund. Sommarnatten var
nu så mörk den kunde bli. Hon såg ut genom
fönstret och sade helt stilla:
— Naturligtvis vet jag, kapten Cold, att en
officer icke får gifta sig med vem han vill. Han måste
ha sina överordnades tillåtelse. Men ännu har ni
inte inträtt i tjänsten, eller hur? Skulle det hindra
er framtida karriär, om ni redan var gift när ni
kom till Danmark? Och när ni försäkrar att ni
håller mycket av henne. Hon är ju en mycket klok
flicka, och en sådan duktig människa att hon
under alla förhållanden skulle vara sin make en god
hjälp. Hon har ett intagande väsen och hon är
mycket bildad med hänsyn till sin
samhällsställning. Och säkerligen i hög grad bildbar.
— Det är sant, vad ni säger, Dorthea, men jag
kan inte efter alla dessa år börja livet på nytt med
en sådan black om foten som ett — ett
inklinationsparti med min hushållerska skulle vara. Jag
måste ha händerna fria. Om icke för min egen
skull, så för Carls.
14 —400251. Undset, Madame Dorthea. 209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
