Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lupen. Två bruna hästar hade kommit in på
bakgården — det dunkade dovt i backen når de av och
till flyttade sig och med ett sakta, rivande ljud
betade av det saftiga gräset längs. en rännil som
sipprade från brunnen. ;
I köket sov pigorna i mörkret bakom de stängda
fönsterluckorna. Dorthea väckte Magnille och
skickade henne upp på sjukrummet med det varma
vattnet och en kanna nylagat te. Litet brännvin
måste hon också försöka att få i Marie Langseth
— det kunde döva smärtorna en smula och styrka
de domnande livsandarna.
Madame Dorthea smög sig på tåspetsarna in
i storstugan. Det var som hon tänkte — Cold
hade inte gått till sängs. I det glåmiga
morgonljuset framträdde hans sammansjunkna gestalt —
med armarna och huvudet vilande mot bordet
snarkade han, omgiven av flaskor, böcker och
papper.
Så försiktigt hon kunde 1yfte Dorthea på Haska
efter flaska och höll upp dem mot ljuset. Där fanns
verkligen en som endast var tömd till hälften.
Mannen vaknade och sträckte ut armen efter
hennes midja — »min goda ängel, som sysslar så
troget omkring mig», lallade han. — Dorthea,
Dorthea — weisst wohl, mein feines Lieb, wie du mir
teuer bist —
— Ni måste försöka samla er, Cold, samla era
tankar. Herre Gud, människa, jag vet inte vad jag
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
