Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag rönte samma öde som Marie, och att tusentals
fäder lättsinnigt tog sin hand från sina naturliga
barn, om det föll sig alltför obekvämt för dem att
trygga deras framtid — gjorde det egentligen
saken mera moraliskt försvarlig?
Hon skulle säga till kapten Cold vad hon tänkte
om hans försök att locka pojken ifrån henne på det
sättet — det skulle hon sannerligen.
Claus, tänkte hon, Claus. Skulle hon få uppleva
att hos ett av sina egna barn möta den rancune och
den motvilja att beträda den av föräldrarna
utpekade vägen, som hon själv känt, då modern gav henne
till Bisgaard. Men hon, hon älskade ju sina barn.
Icke därför att de var hinder som hon ville
avlägsna från sin väg, utan därför att deras lycka numera
var det enda hon eftersträvade, ville hon hålla på
sin rätt att leda dem in i de vuxnas värld.
Jörgen Thestrup, han var förlorad för henne på
denna jord i ännu högre grad än om hon fått sluta
de kära ögonen och mottagit hans sista hälsningar
och råd. Snart skulle hon lämna detta ställe, som i
så många år varit hennes hem. Pinsamma
juridiska och ekonomiska spörsmål måste hon avgöra på
egen hand, innan hon kunde tänka på att
återuppbygga sin existens på en enklare basis. Men
barnen, hans och hennes barn, som hon ensam bar
hela ansvaret för, dem skulle hon alla ha med sig när
hon lämnade Brovold.
Men hon erkände med bävande hjärta, att de
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
