Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kärlekshistorier kunde hon bara le åt. Och hon
fortsatte att tänka på sitt hjärtebarn, tills hon
äntligen fick ro och somnade.
Morgonen därpå, då Vilhelm kom ut med
famnen full av dynorna till länsmannens resvagn, stod
Claus där och beskådade vagnens mekanism.
Vilhelm låtsade sig inte ta någon notis om honom —
å, kan du flytta lite på dig.
Han lade kuddarna på deras plats och gick in och
hämtade de andra sakerna som hörde till vagnen.
När han kom tillbaka, stod brodern där ännu.
De hade knappast växlat ett ord sedan den
olycksaliga kvällen, och när de vaknade på morgonen,
olustiga efter en kylig och vämjelig natt, gitte
åtminstone inte Vilhelm säga ett ord mer än han var
nödd till. Inte ens den rikliga portion med ölost,
som modern kokat till ressällskapet, hade förmått
att tina upp honom något vidare.
— Du, Ville, sade Claus halvhögt, då han åter
stod beredd att gå.
— Ja, var det något? frågade Vilhelm kyligt då
Claus teg.
— Nej, det kan ju vara, det vara bara en sak
jag ville säga dig.
Claus rodnade lätt, fäste sina vackra ögon på
brodern och sade något förlägen:
— Jag är ledsen att jag kom att sparka dig i
ansiktet.
348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
