Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrattat åt det. Först nu kände hon hat, nu då hon
kände att detta avskyvärda försök att tränga in i
hennes själ förgiftat den med bedrägeriets
vämjeliga dunster.
Ty all denna spådomskonst, den var ett gift. Om
också sorger och olyckor var aldrig så tunga, fick
man med de ökade bördorna också förnyade
krafter att bära dem. Om man blott kunde se vägen
klart och möta olyckorna med öppna ögon, så
hjälpte en förnuftet att bevara fattningen. Men om man
började spekulera över att det bakom ett hårt öde
stod hemlighetsfulla och oåtkomliga makter, och
spanade man efter dunkla meningar i det
ogenomträngliga mörkret — då blev livet icke möjligt att
uthärda. Mörkret är alltid av ondo, det gör en
osäker på foten, mörkrädd, obeslutsam, svag.
Och vilka motbjudande och tarvliga redskap
begagnade de sig icke av, dessa mörksens makter som
övertron gjorde till verklighet. En övernaturlig
värld som utsände sina meddelanden genom
vämjeliga och halvgalna kärringar, smutsiga spelkort
och lågsinnat sladder. Fy!l Deras blotta beröring
smittade ned allt — sorger och lidelser, ångest och
olyckor, allt antog förruttnelsens färg och
formlöshet. O Gud, visst är jag svag, mycket svagare
än jag trodde, men bevara mig från att bli så svag
att jag sätter lit till tecken och spådomar. En
vederstygglighet i Herrens ögon benämner du ju
sådant i ditt eget ord.
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
