Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dorthea tackade, men svarade att hon hade inte
tid. Hon skulle hem och binda en krans. På
eftermiddagen skulle hon köra till Fenstad för att
bringa jungfru Langseth en sista hälsning.
Begravningen var ju i morgon.
Den var det, ja, svarade prästen retligt. Det var
en känd sak att pastor Muus var ganska lat, när
det inte direkt rörde sig om prästgårdens
uppodling och förbättring. Att i otid nödgas resa till
sina annexkyrkor tilltalade honom inte särskilt.
Men kapten Cold hade uttryckligen förbehållit sig,
att hans hushållerska skulle jordfästas på en
vardag — han ville visa henne all möjlig ära. Ja, då
skulle inte pastor Muus uppehålla madame längre.
Det var bara en sak: han hade hört att det skulle
bli auktion innan hon lämnade bruket. Nu hade
prästen tänkt fråga, om hon inte under hand skulle
vilja sälja en del möbler till honom, som han kunde
behöva till de nyinredda rummen i prästgården.
Det var särskilt den stora vackra himmelssängen,
som hon hade i sitt vardagsrum — den skulle han
och hans hustru gärna vilja förvärva till biskopens
kammare.
Pinsamt berörd svarade Dorthea, att pastorn ju
kunde komma till Brovold en dag så fick de
talas vid. ;
“ Hon kunde inte ta den med sig, men ändå —
den hade varit deras äkta säng, paulunen som
inhägnat deras ömhet och lycka och där deras barn
357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
