Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vet du vad moster Marie är — hon är död.
Det lilla ansiktet lyste av stolthet.
Det tjänade ju ingenting till att förklara något
för den lilla stackaren; bäst för henne så länge hon
inte förstod vad hon förlorat. Dorthea sade endast:
— Jag vet det, min skatt, men gå nu upp till
Magrnille, så att du får torrt på dig.
— Det skall bli begravning hos oss — moster
Marie skall begravas.
— Javisst, och nu bakar de kakor till
begravningen. Om du skyndar dig in i köket, får du
säkert smaka.
Först när hon sett att Grethe kommit ordentligt
in genom dörren, steg Dorthea upp i vagnen och
körde vidare.
När hon svängde in på skogsvägen, hörde hon
en hund skälla och en gestalt reste sig ur ljungen
vid vägkanten. Han kom emot henne med hatten
i handen. I den gröna jägarrocken och med
geväret över skuldran såg han yngre och friskare
ut än vanligt; hon tyckte också att han verkade
mindre korpulent och att ansiktet förlorat näsot
av sin pussighet.
— Jag har suttit här och väntat på er, madame
Thestrup.
Han vilade ena handen mot vagnskanten och
såg på henne. — Jag undrade om jag skulle göra
en avskedsvisit eller skolka från en plikt, som ingav
mig fruktan — han log självironiskt. — Det var
8364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
