Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sista kvällsljuset fick en sammetsliknande ton, stod
högskaftade stockrosor med bleka blomrosetter,
och över förstukvistarna slingrade sig mörka
humlerankor.
— Herein, svarade det, då hon knackade på
Scharlachs dörr. Men i köket fanns bara mäster
Wagner. Han satt på kanten av skorstensmuren.
I ljuset från glöden och ett ensamt talgljus höll
han på att putsa sitt gevär, medan han lågt och
musikaliskt visslade en av de sällsamt rörande
melodier som dessa tyskar brukade sjunga.
De andra var ute i trädgården, upplyste han
på hennes fråga. Han pekade på den lilla dörren
bakom spisen. Madame Thestrup kunde gå ut till
dem den vägen.
En liten sluttning förde ned till den smala
trädgårdsgången, kantad med blommande växter, som
genomskar Scharlachs täppa och ledde rakt ned till
lusthuset på älvstranden. Det doftade starkt och
gott från kryddväxterna i grönsakslandet — dill,
selleri och purjolök. Potatislanden svällde av
svartgröna blad, insprängda med blommornas bleka
stjärnmönster. Den fuktiga kvällsluften
genomkorsades av flädermössens snabba flykt, och från
lusthuset nere i trädgården strömmade en
berusande doft av kaprifol emot Dorthea. »Das
Blümlein Je-länger-je-lieber», brukade mor Scharlach
kalla den.
De hade ljus på bordet inne i lövsalen. Det stod
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
