- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
558

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 558 —
Och hör du, liten Karin, säg, vill du blifva min?
Min rödaste gullkrona den vill jag gifva dig.
Din rödaste gullkrona jag passar inte pä;
Gif den din unga drottning, låt mig med äran gå.
Och hör du, liten Karin, säg vill du blifvä min?
Mitt halfva kungarike det vill jag gifva dig.
Ditt halfva kungarike jag passar inte på.
Gif det din unga drottning, låt mig med äran gå.
Och hör du, liten Karin, vill ej du blifva min?
Så skall jag låta sätta dig i spiketunnan in.
Och vill du låta sätta mig i spiketunnan in,
Guds englar små de se, att jag oskyldig är dertill.
De satte liten Karin i spiketunnan in
Och konungens små svenner de rullade henne kring.
Så kom det ifrån himmelen två hvita dufvor ned;
De togo liten Karin och straxt så blef det tre.
Hvarefter visan led mot sitt slut, blef Ivarin Månsdotter
ängslig och ilk till mods och gerna skulle hon ha velat
tillhviska den lilla sångaren några ord.
Det finns nämligen ännu en vers af Liten Karin, den
sista, och hvilken lyder;
Så kom två svarta korpar dit upp från helvete;
De togo unge konungen och straxt så blef det tre.
Karin Månsdotter fruktade mycket, att gossen skulle
sjunga denna vers, hvilken skulle ha uppväckt konungens
vrede, och utan tvifvel skulle han ha låtit jaga de fattiga
menniskorna från slottet, om den versen blifvit sjungen._
Ja, det är inte alls otroligt, att konungen då under inflytel-
sen af sitt häftiga lynne skulle ha låtit kasta hennes skydds-
lingar i fängelse och hon skulle inte då kunnat hjelpa dem.
Ty när konungen blef uppretad, hvilket han lätt kunde bli
öfver en småsak, tog han ingen reson. Vid sådana till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free