- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
658

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 658 —
doggen. Säge jag honom under galgen skulle jag med
gladt mod lägga snaran om hans hals och hissa honom till
väders. —• Nu få vi ruska på den här tenen. Alltid skall
ni väl kunna lossa den något, äfven om ni inte får upp
den.
Fältskärn och junkern bytte plats. Men det var, som
junkern sade, att hans krafter voro till ytterlighet försva-
gade och han förmådde knappast ruska, på tenen, än min-
dre få upp honom ur jorden i hvilken den var nedslagen.
Fältskären måste derför snart ånyo börja med arbetet.
— Den lossnar, sade han efter en god stund.
— Bedrar ni er inte?
— Nej! Jorden är så hårdt tillpackad omkring jern-
biten, att den sitter som i ett berg; men den lossnar dock,
det är säkert. Jag skall hvila mig några ögonblick och
derefter åter gripa tag.
Han slutade med arbetet. Svetten lackade om hans
hufvud, hvarför han steg upp och gick fram till vatten-
krukan, ur hvilken han tog sig några duktiga klunkar.
— ATi måste ha stenen på sin plats igen, innan fång-
vaktaren kommer in i afton, sade junkern, på det att han
inte må draga några misstankar.
— Ja, det är nödvändigt, annars är allt vårt arbete
förgäfves.
—■ Men det blir ej lätt att få ned den på sin plats,
äfven om vi lyckas få upp den der jerntenen; ty den
andra är -dock alltid qvar.
— Visserligen; men äfven när dörren öppnas, är denna
sten belägen så i skymundan, att vaktaren ej skall märka
något, om den äfven icke skulle vara fullkomligt nedpassad
på sitt ställe. — Det enda vore, om vaktaren ginge fram
längre, än han plägar; men i sådant fall måste vi genast
göra honom oskadlig och ge oss i väg.
— Det är lättare sagdt än gjordt.
— Antagligen måste då vaktkarlen dö.
— Det vill jag ej vara med om.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free